Prinsen i Prästbol

Mitt jobb underlättar otroligt när familjens yngsta har lärt sig att stoppa in nappen själv när den ramlar ut. Som nyss tex, han gnydde lite, hade jag inte varit vaken så hade jag inte hört honom, jag gick in för att titta till honom innan han började gråta men då såg jag hur han stoppade in nappen själv och somnade om. Han har kunnat stoppa in nappen, om han haft den i handen åt rätt håll, i någon vecka men igår var första gången som jag såg honom ta upp nappen från golvet och stoppa in den, åt rätt håll, annars brukar han hålla i sugdelen och stoppa in plasten i munnen, men nu lyckades han, flera gånger, även med att få sugbiten år rätt håll - han vill ju inte ha de napparna som e raka, de som ska va bättre för tänderna. Jag tror att det är för att de måste han suga hela tiden på för att de ska stanna i munnen, de som är formade efter gommen sitter kvar även när han skrattar eller tar en sugpaus.

Han kanske har kunnat detta ett tag, vad vet jag, har ju ingen kamera på honom när han sover. Mamma sa att hon hört honom gny lite när hon sov här, vi har ju ingen dörr till datarummet/gästrummet så det går ju knappt att undvika att höra allt. Jag hörde dock inget och om han behövt nappen så hade han gnällt högre och högre tills jag kommit så han klarade det antagligen själv den gången oxå eller så kanske han bara drömde.

Jag upptäckte häromdagen att Neo kan resa sig själv om han bara får stödja sig på mina fingrar, förut har han ju gjort den om jag hållt honom i händerna och hjälp-dragit honom, jag har tagit för givet att jag måste hjälpa honom och blev så glad när han kunde själv. Ringde mamma och berättade men hon vart inte imponerad, för det hade han visste gjort länge med dem. Antiklimax!

Han är så stark, blir imponerad av honom. Han kan gå nu utan att jag håller honom i händerna, det räcker med att han håller i mina fingrar. Han blir mer och mer stabil hela tiden. Rulla runt vill han inte göra på golvet men jag vet att han kan för han brukar göra det i sängen och ibland på skötbordet. Han vill ju mest sitta eller stå på dagarna. Han försöker att ta sig frammåt när han hamnar på mage men han kommer ingenstans än och då blir han arg. Han kan snurra runt på magen iaf och dra sig lite frammåt eller bakåt men mer än så är det inte. Någon gång har han kommit upp på alla 4 och gungat men han ramlar ner ganska fort. Det är så roligt med alla små utvecklingar som han gör, för mig är det ju hur stort som helst. Kan tänka mig att ni tycker att jag är larvig, men ni som har barn vet hur det var med era och ni som inte har kommer märka sen när ni får, man blir lite löjlig.

Jag är iaf så himla glad för att jag kan/får va hemma med min skatt och upptäcka allt. Det är en bra sak med Sverige, inte många länder som man kan va hemma så länge på bidrag. Det är oxå helt fantastiskt att D har fått vara med så mkt han oxå, att vi kan va hemma tillsammans, även om det varit på bekostnad av hans jobb. Men även om han haft kvar jobbet så hade han haft mkt tid med Neo iom att han gick skift. Han får passa på nu för om han får ett resejobb vet vi inte hur mkt han kommer va hemma, tyvärr.

Läser i föräldratidningar och på försäkringskassan att det är så få pappor som tar ut föräldradagar och att de vill styra upp mer hur man får ta ut dagarna så att papporna måste ta ut en större del än idag (nu är det uppdelat 50/50 men man kan överlåta sin del, allt utom 60dagar, till den andre föräldern). Men i många familjer finns en pappa som jobbar skift, då får ju de en massa tid med barnen utan att ta ut pappadagar, detta kommer inte med i statistiken. På ett sätt tycker jag det är dumt om de ska bestämma för familjerna vem som ska va hemma samtidigt som det är ett bidrag så de har ju rätt att bestämma hur pengarna ska fördelas och ställa krav.