Prinsen i Prästbol

Min lille prins får inte en stunds ro...är det inte det ena så e det andra...
Öroninflammation stod på tur denna gång.

VARNING FÖR KÄNSLIGA LÄSARE!

Vi var i k-d och handlade, som förra gången, och såg att något kletigt runnit ur örat på honom. Som vanligt så säger han inget, har inte ont eller feber. Hur sjutton ska jag veta när han har öroninflammation???
Vi fick en tid på Grums VC på em och fick en bra läkare, ny, vikarie antar jag så det e ju att glömma att han ska va där nästa gång...Suck, men det e en helt annan historia.
Så nu ska vi tvinga i honom pencillin i 10dagar. Biverkning:dålig i magen, som om han behöver det.

Neo har ju varit lösar i magen sen förra torsdagen och det blir varken mer eller mindre. Jag trodde först inte att det var något, tänkte att så kan man ju bli emellanåt. När det inte försvann och jag även hörde att magsjuka gick på dagis, liknande besvär som Neo har, så antog jag att det var det han hade. Trots att de på 1177 sagt att det inte var magsjuka. Iom att det inte blir någon skillnad så pratade jag med mamma igen, e ju sjukköterska, och hon trodde inte att det var magsjuka, så jag gick in på 1177.se och kollade. Inte heller där kunde jag få slusatsen magsjuka, det beror ant på något som han ätit och reagerat på. Dagarna innan han blev dålig i magen så fick han utslag runt munnen och på bröstet och ryggen så då fick han i sig något han inte tålde, antagligen så e det d som krånglar för honom. Blir han inte bättre får jag ringa VC igen.
Han e jättepigg, äter och dricker normalt, allt e som vanligt, skillnaden e att morgonblöjan e "större" än vanligt och att d e lite lösare, han skiter inte oftare eller mer under dagen.
Ja, jag blir inte klok på detta.
På måndag får han gå till dagis om det inte blir någon försämring.

Jag orkar inte med denna oron som kommer i kroppen när han inte mår bra.
Har suttit som på nålar varje kväll under helgen och i början av v för att han "krupp"-hostade. Var rädd att det skulle bryta ut. Som tur blev det inget.
Men det ligger som en oroande klump i maggropen. Så idag när detta hände så, kände jag mig urusel som mamma, och bara började gråta när vi kom hem. Det behövdes bara en minimotgång, e väldigt känslig nu så var snälla mot mig ett tag framöver, och jag rusade in. Men D och Neo tätt efter. Jag hulkade i gråt men då blev Neo så orolig och började pipa och kröp till mig och kramade mig. Lilla skutten som alltid ska försvara sin mamma. Då kunde jag inte va ledsen mer, å vad skönt det kändes efteråt. Behövs lite tårar ibland.