Prinsen i Prästbol

Påsken närmar sig och som vanlig när det blir helg så är vi nästintill-fullbokade. Fattar inte hur det går till.
Igår va jag lite depp för att vi inte skulle fira med våra familjer. Jag är väldigt sådär med högtider och familjer. Antar att det kommer av att mina föräldrar inte har några traditioner, förutom då kanske att inte ha traditioner :)
Min dröm är ju att fira jul med allas familjer, ingen ska behöva välja bort någon, allas syskon med respektive och deras familjer, kan bli väldigt många. Mardröm för många, hihi. Men det är en dröm för mig, tänk alla paket under den granen...

Sen jag och D blev tillsammans så har vi firat påsk med hans familj, min åker ju till Spanien. I år åker de inte till Spanien men är i sthlm, syrran och Andreas ska dit, brorsan är i Luleå-där försvann min familj.
I D´s familj var alla uppbokade på andra saker, så det blev ingen lunch hos hans föräldrar, lite trist tyckte jag men för D e det helt ok. Framför mig såg jag en helt ensam påsk för D ska repa en hel del och va med bandet och fixa inför spelningen på söndag.

Idag däremot när vi började prata om helgen, vad vi ska köpa för mat och så...så visade det sig att det inte blir så ensamt iaf. Jag kommer ju få fira med MIN familj, David och Neo-det är ju ändå det viktigaste.
Torsdag - e D hemma på kvällen.
Fredag - e D hemma på kvällen, stek till middag-mums. Kanske bjuder hem någon.
Lördag - påskbrevsutdelning på skolan-Neo ska va påskkäring(!), påsklunch hemma (har gett D en diger inköpslista idag :) ) och ev fika med D´s föräldrar.
Söndag - ev hem till Lotta på dagen, fixa inför spelningen, vet ej vart vi ska göra av Neo men vi ska ha hörselkåpor någonstans om han blir med.
Måndag - fira Lova som blir 2år, hem till Tommy och Annica och deras ny-gamla hus. Denna dag ser jag fram emot!
Vi ska hinna med att träffa Marie och Ola oxå. Vi är ju lediga på påskafton och långfredgaen men det är ju då som de flesta andra har planer så vi får ta det lugnt då och kanske ha det lite mer hektiskt de andra dagarna.

Just storhelger vill jag inte sitta själv bara. Kommer ihåg 1:a advent, första året i huset. Då var D och mina föräldrar på Phillippinerna, så jag ringde och bjöd in mig hos D´s brorsas familj. Det var väldigt mysigt, då vågade Tindra gosa med mig för första gången. Hon var så go och kröp nära och ville läsa bok, glömmer jag aldrig.

Jag är vädigt lyckligt lottad som har så underbara personer runt mig. Mina älskade föräldrar och syskon som alltid finns tillhands, D´s underbara föräldrar, syskon och Neos kusiner som det känns som jag känt i all tid och inte minst alla goa vänner, både gamla och nya som jag lärt känna genom D och genom Neo.