Dan före dan före arbetsdan...

Jag kan inte hitta datorsladden till mobilen, antingen har D fått med den till Norge eller så har Neo fått tag på den och gömt på något smart ställe. Iaf så had ejag ingen lust att blogga utan att få lägga in bilder.
Som tur var så kom Linda och Eric hit förut och hon tog med sin sladd, dessa i-landsproblem.

I helgen så avr det Arvikamartén, och vi var där både lördag och söndag.

Lördag
Dagen började med väldigt mycket: "Nej, Neo", "Gå ner Neo", "Försiktigt Neo", "Kasta in Neo"...medans jag försökte packa ihop lite saker som vi skulle bejöva udner dagen. Hoppet fanns fortfarande att det inte skulle börja regna...så kom stunden då vi skulle åka och regnet öste ner.
Suck, då ville vi inte åka. Tillslut så bestämde vi oss för att åka iaf. Packade in oss i bilen, då sket Neo. Suck!
In, av med alla kläder, jag genomsvett...sen iväg. Skulle till Malin och Jocke och hämta upp dem först. Kom till grannen, bilen drog väldigt åt höger, jag gick ut och kikade...gissa vad? Jo, punktering...Då började jag gråta. Ringde Malin som kastade sig i bilen för att trösta, tog med Jocke som fixade punkteringen. Sen var vi strax på väg.



Vi hade fått låna en bärstol av Fredrik och Linda. Den var toppen. En sån ska jag försöka få tag på på Blocket.


Jocke var en gentleman och bar Neo hela tiden.

Neo själv hade jättekul. Tittade på folk, sjöng, skrattade och åt munk. Somnade de sista 10min.

Vädret var skapligt när vi var där, det duggade som värst annars uppehåll, men det dröjde itne länge efter att vi åkt som det ösregnade. Så vi hade tur.
Handlade inte så mkt som jag ville men fick med mig kokosbollar, en AC/DC tshirt till Neo, fårskinntofflor till Neo-som var för små :( och naturgodis.

När vi var nöjda så åkte vi till Malin och Jocke å åt kålsoppa, mums.
Väl hemma var vi helt slut och klockan var sent så vi myste på soffan tills att Neo skulle sova. Jag la mig strax efter.

Söndag
Kanelbullensdag.
Jag tänkte baka bullar men kom på att ugnen fortfarande e trasig så jag gjorde klart bullarna och åkte till Jocke och Malin för att grädda dem. Testade att göra som Linda Å gör, glutenfria på vetemjölbullars recept och dte gick mkt bättre, tom riktigt goda.
Sen åkte vi till martén igen till tivolit. Mötte upp Amanda med föräldrar och moster, även Neos kusin med flickvän och vänner. De små åkte karuseller och hade jätteroligt.



På kvällen fick Jocke va barnvakt själv, första gången tror jag...för jag och Malin skulle på VSK styrelsemöte. Det var ett jättebra möte och jag känner mig hoppfull inför kommande säsongmen dte tog tid, men det var det värt. Blev lite sent för Neo, kom inte i säng förrän 20.30. Vaknade ändå 6.30 imorse.

Måndag
Trött och grinig Neo med ont i munnen. Den j-la tuggtanden driver mig till vansinne. Han har inte ätit frukost på flera dagar, kastar mat, det rinner ut munnen på honom och han kliar sig och e grinig. Gav honom en alvedon vid 9 sen somnade han i vagnen och sov i 2,5 timme.
Jag var lite barnslig och sparkade i diskmaskinen när jag blev arg, ville inte skälla på Neo, tror att min korta stubin beror på den berömda veckan, PMS. Iaf så tittade skrutten på mig med stora förvånade ögonen och strax efter när jag diskade så gick han fram och sparkade i diskmaskinen, lite försiktigt. Men det var nog inte så kul för han skakade på axlarna och gick därifrån. Då kunde jag inte hålla mig för skratt och lyfte upp honom pch pussade honom för 100:ade gången imorse.

Linda och Eric kom, och det var väl inte så kul för Eric att Neo sov nästan hela tiden men det var kul att de kom iaf. När de åkte så kände vi oss ensamma och åkte till K-d för att umgås med syrran.

Jag har jätteont i min tumme som bara självspricker mer för varje dag så jag fick hjälp på apoteket och hoppas att det ska funka. Köpte underställbyxor till Neo, kylan överraskade mig lite. En tur till Stuvbutiken, skulle beställa tapet men de hade den inte så jag köpte färgburkar till min plan för Neos rum. Hoppas hinna när han e på dagis imorgon.

Efter imorgon e det onsdag...då börjar jag jobba. Det e verkligen blandade känslor för det. E livrädd för att börja jobba, livrädd att vantrivas och längta efter Neo...ja, ja så länge som jag inte e miljonär så kommer jag va tvungen att jobba så det e bara att kämpa på. En annan sak, när en onsdag närmar och jag känner mig ensam så betyder det att min darling e på väg hem...och det e värt att fira varje gång. Åh vad jag längtar mycket efter honom, varje minut som han e borta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback